30 bast!

Dagen började med att klockan ringde, dax att kliva upp för att gå till jobbet. Stökade runt i köket för att fixa frukost, älskling kom upp för att gratta mej och jag fick ett paket om det stod nått i stil med "Grattis älskling på 30års dagen" satt och tittade på texten men det där siffrorna såg så fel ut, vadå är jag 30bast. Det kan ju inte stämma jag ser ju mer ut som typ 25 eller nått sånt, 30 det är ju nått alla andra fyller men inte jag heller. Kan tiden gått så fort? Jag fyllde ju nyss 18-20! När jag sitter och tänker tillbaka på tiden så inserjag att tiden faktiskt inte har gått så fort, jag har ju hunnit med hur mycket som helst. 25års festen jag hade känns väldigt avlägset på nått sätt. nästan som om man läst om det i en bok, mycket skummkänsla.
Annars så har dagen flytit på som vanligt lite mycke telefon aktivitet men annars normalt. Bjöd på lite fika på jobbet annars har man slitit på som vanligt eller ja vanligt kan det bli vanligt efter knappa 2 veckor?

Efter jobbet drog man hem duscha lite sen kom polarn Pär med en kladdkaka och på den stod det "Grattis Calle på 22årsdagen" skönt att han förstår minsan. Ficka snacka skit och läste igenom alla grattis på FB oh svara telefonen. Vi, jag och Pär gick ut med deras hund Nova, blev en promenad i rask takt riktigt skönt att röra på sej.
Vi har även fått en ny dörr här hemma i dag, en säkerhets dörr är fasiken knappt att man kommer in med nyckel. men så snyggt det blev :)

Av Pim fick jag ju ett paket som jag skrev om. i detta paket var det en ny iPod classic 160gb (min gammla råka gå sönder) och när jag kom hem fanns där en blomma med ett kort och ett kuvär med ett present kort i på hagaspa.

Har även varit ut till den man igentligen ska fira, den som födde mig en vinterdag för 30 år sedan. Satt länge och små prata med Mamma medans jag tände ett ljus och tänkte tillbaka på tiden som gått. När hon födde mej så var hon lika gammal som jag blev i dag. Älskade mamma du fick mig alltid att le, jag ler även i dag då jag tackar dej för livet du gett mej, skillnaden då och nu är att mina kinder är våta av tårar.
 

Tack för alla gratulationer mina vänner. 30 år har gått sedan världen såg mig för första gången. Grattis!




/ Gråberg


Kommentarer
Postat av: Emme-Linn

Bara 35 år kvar till pansionen !! /Emme-Linn

2011-01-23 @ 11:43:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0